Jaha Julafton började ju alldeles förträffligt. Chattade med han som jag älskar lika mycket som mitt eget liv. Sa vad jag önskade mig i julklapp, att han skulle säga till sin fru att han träffar mig och att han vill skiljas... Svaret jag fick var det jag allra helst inte ville ha, det fick mitt hjärta att stanna. Inte imorgon ialla fall. Jag:  Kommer jag att få det då? Han: Det kommer du kanske att få så småningom. Jag: Såsmåningom??? Om tre år eller. Han: Det vet jag inte men så länge håller vi väl inte ut. Nej det gör iaf inte jag. med de orden bevisa han ju ännu en gång att han inte älskar mig så som han säger och att detta bara varit en lek för honom. Han tänker aldrig säga till henne. Fan vad han kan såra mig. Jag ska säga till honom imorgon att jag inte vill träffa honom mer. Orkar inte mer, jag älskar ju honom hur mycket som helst och han bara leker med mig. Den 26/12 har vi träffats nästan dagligen i 10 månader. Känns så jäkla hårt och det sista jag vill är att sluta träffa honom. Men 2012 måste bli ett år utan honom,  för min egen skull.